Sankt Paulsgatans Psykoterapimottagning

Är psykoterapi något för dig?

Välkommen till Sankt Paulsgatans Psykoterapimottagning. Vi som arbetar här är alla legitimerade psykoterapeuter och vi erbjuder en trygg och stödjande miljö där du kan utforska dina tankar, känslor och livssituation. Vi erbjuder många metoder som grund, t ex affektfokuserad terapi, kbt, symboldrama eller traumabehandlingar som Emdr eller Dbr.

Psykoterapi kan vara välgörande för alla, oavsett om du behöver bearbeta svåra upplevelser eller om behöver vägledning eller stöd. Ett inre arbete, att lära känna dig själv stabiliserar självkänsla och ökar kvaliteten på dina relationer.

Det kan räcka långt att på egen hand analysera och reflektera över sig själv och egna beteenden, det är alltid en bra strategi. Samtidigt är vi som människor också i någon mening lite osynliga för oss själva, med våra mönster och hur de hänger ihop med olika situationer, utmaningar eller problem. Tillsammans med en psykoterapeut kan du få värdefulla insikter i att upptäcka viktiga pusselbitar om dig själv.

Psykoterapi kan hjälpa till att öka livskvaliteten genom att symtom på depression och ångest minskar samt att du i processen förbättrar självbilden och ökar självkänslan och tilliten till dig själv.

Psykoterapi har ofta fokus på en slags stresshantering eftersom relationer eller situationer som inte fungerar i vårt liv kan bli en inre stressfaktorer som i sin tur minskar förmågan till att fatta bra beslut för oss själva. En psykoterapeut kan bistå med att du kan sakta ned lite och återupprätta den viktiga reflektionsförmågan.

Det är viktigt att poängtera att valet av terapiform inte är det enda som påverkar behandlingsresultatet. Terapeutens kompetens, din egen motivation och att relationen mellan dig och din terapeut är förtroendefull och respektfull är minst lika viktiga faktorer.

Det här är bara några exempel vad psykoterapi kan åstadkomma. Du är så välkommen att ta en första kontakt så undersöker vi tillsammans hur ett samarbete kan se ut.

Vanliga frågor om psykoterapi (FAQ)

En session av psykoterapi kan variera i längd och innehåll beroende på vilken typ av terapimetod du väljer men är ofta mellan 45-60 minuter. En typisk session kan t ex inledas med att terapeuten frågar vad du vill ha hjälp med, hur ditt liv ser ut idag, dina uppväxtförhållanden, tidigare erfarenheter av terapi, hur du mår när du mår som sämst och om det finns händelser som kan vara bra för en terapeut att veta om. Viktigt är också att berätta om vad du vill uppnå med terapin. Fråga gärna din terapeut hur hon eller han arbetar, om hen ger hemläxor, hur av- och ombokningsregler ser ut. Ni ingår ett muntligt avtal kan man säga och det är bra om så mycket som möjligt kan avhandlas i början. Här ingår också betalningsrutiner.
Om du känner att terapin//terapeuten och du inte klickar eller att något är otydligt med terapin så är det bra om du i första hand kan tala med din terapeut om det du känner, inte alltid så enkelt. Att det skaver kan också handla om att målet är otydligt för er båda eller att målet är orealistiskt.
Att gå i terapi är ofta en arbetsam process med både känslor av lättnad och ökade känslor av obehag. En klok psykoterapeut kommer kontinuerligt att ha uppföljningar med dig, stämma av att ni är på rätt väg, lyssna till förändringar du gör, känslomässigt eller utifrån nya beteenden.
Psykoterapeut och Psykolog är skyddade titlar. Att vara legitimerad betyder att man har uppfyllt vissa kunskaps- och färdighetskrav och dessutom står under tillsyn av Socialstyrelsen. Det är straffbart att använda titeln “legitimerad” om man inte är det.
Den stora skillnaden mellan en psykolog och en psykoterapeut är att en psykoterapeut kan ha en mängd olika utbildningsbakgrunder som exempelvis socionom, psykiatriker eller likvärdig högskoleexamen, medan en legitimerad psykolog har genomgått en femårig universitetsutbildning. En psykolog kan också fortsätta att utbilda sig till psykoterapeut som en vidareutbildning på 3 år.
Samtalsterapeut kan vem som helst kalla sig, det är inte en skyddad titel och detta innebär tyvärr att de har en avsevärt kortare utbildning och inte står under någons tillsyn.
Det är inte alltid en så enkel fråga att besvara eftersom det i forskning visat sig att det inte är metoden i sig som är det mest betydelsefulla kriteriet för en framgångsrik terapi. Viktigare är att du trivs med psykoterapeuten som person och känner dig trygg att ta upp vad som helst och att du då känner dig lyssnad på.
Om vi ändå stannar vid val av metod så kan riktlinjer vara att, om du är nyfiken på dig själv som person och din historia så är psykodynamiska inriktningar troligen att föredra. Om du har ett mer specifikt avgränsat problem, fobi eller tycker om övningar att arbeta med mellan sessionerna så kan kognitiva beteendeterapier fungera utmärkt. Alla terapimetoder kan lindra ångest och depression. Om det är trauma du vill ha hjälp med så rekommenderar vi Emdr som är en integrativ metod, dvs har tagit intryck av ett flertal fungerande metoder.
De flesta terapimetoder är dock kompetenta nog att ta hand om trauma eftersom många som mår dåligt har traumatiska upplevelser med sig. Men Emdr samt PE är de metoder som är godkända inom vården. PE står för Prolonged Exposure.
Detta svar har inte som ambition att vara en uttömmande information och det är som sagt inte en helt enkel fråga, du behöver troligen prova dig fram.
Sammanfattningsvis; det är viktigt att poängtera att valet av terapiform inte är det enda som påverkar behandlingsresultatet. Terapeutens kompetens, din egen motivation och att relationen mellan dig och din terapeut är förtroendefull och respektfull är också viktiga faktorer.
Nej, verkligen inte, alla känslor är lika mycket värda. Men oftast börjar man i terapi för att man mår dåligt över något och man ser inte någon utväg själv. Då är det klokt att tala med någon som står lite utanför den vanliga sociala cirkeln. Men vartefter terapin går framåt så är det inte ovanligt att mer positiva känslor infinner sig och det är verkligen viktigt att stanna upp och befästa de här känslorna.
Det finns inga icke-tillåtna känslor eller “fula” känslor i den terapeutiska traditionen. Det finns däremot mänskliga känslor och så finns det bättre eller sämre sätt att reagera på eller hantera dem.