Affektfokuserad psykoterapi (AFT)

Under barns emotionella och psykologiska utveckling blir känslolivet allt mer komplext och barn lär sig successivt av sina nära och kära och av egna erfarenheter hur deras emotioner/känslor ska upplevas och uttryckas. Inte helt sällan kan vissa känslouttryck vara mer eller mindre accepterade inom en familj och det påverkar förstås upplevelse och hur barn förstår sig själva som vuxna.

Affektfokuserad psykoterapi är en integrativ behandlingsmodell som fokuserar på känslor, känslors uttryck och behov. Att metoden är integrativ betyder att den är baserad på flertalet teorier och metoder som modern psykodynamisk teori och metod, liksom forskning om människans känslor, även anknytningsteori samt principer hämtade från inlärningspsykologi. Metoden har i forskning visat samma goda resultat som andra evidensbaserade psykoterapiformer som pdt eller kbt.

Terapiformen fokuserar på att hjälpa dig att identifiera och reglera dina känslor i realtid, i terapirummet. Våra affekter berättar hela tiden för oss om vad vi är i för slags situation och vad vi behöver. Ledsenhet säger kanske att vi är är i nöd på något sätt och behöver söka stöd och hjälp. Om vi inte kan uppleva våra affekter kan vi inte ta hand om oss själva på bästa sätt.

Det finns flera olika tekniker som används inom affektfokuserad terapi, men det är svårt att säga vilken som är mest effektiv eftersom det beror på dina individuella behov och problematik.

Det är viktigt att poängtera att valet av terapiform inte är det enda som påverkar behandlingsresultatet. Terapeutens kompetens, din egen motivation och att relationen mellan dig och din terapeut är förtroendefull och respektfull är också viktiga faktorer.

 Vanliga frågor om affektfokuserad psykoterapi (FAQ)

  • Ångest är en naturlig kroppslig reaktion på faktiska, upplevda, och historiskt hotfulla situationer. Ångest bär en slags överlevnadsfunktion. Ångest kan kännas mycket obehagligt och skrämmande, men är ofarligt i sin grundform. Det är viktigt att söka hjälp om ångesten stör/invaderar dina dagliga uppgifter eller om den åtföljs av sömnlöshet eller depression.

    Det kan upplevas som om ångest bara är där, utan anledning och ibland är det verkligen svårt att förstå den. Ibland behöver man arbeta intensivt i en terapi för att kartlägga faktorer som aktiverat den här rädslofunktionen, kanske redan tidigt i livet, vilket kan innebära att det finns en s.k. sårbarhet för påfrestningar i nutid vilket i sin tur aktiverar starka rädsloreaktioner.

    Det finns flera olika faktorer som kan bidra till att man får ångest, såsom t ex genetiska faktorer, miljöfaktorer, stress, påfrestningar i livet under lång tid, trauman

  • Varje affekt kan upplevas med olika intensitet. Ilska kan t ex upplevas som en svag aning av inre spänning och irritation till okontrollerbart raseri. Affekternas intensitet påverkar förmågan att samtidigt tänka, reflektera, minnas samt lära oss av våra erfarenheter. En förmåga att uppleva måttlig intensitet av affekt, utan att tappa förmågan till reflektion samt uttrycka detta så att du blir förstådd, är därför viktigt för vårt psykiska välfungerande.

    Affektfokuserad psykoterapi syftar till att hjälpa dig att lära känna dina egna affekter och ffa vad som stoppar upp dem inom dig.

  • Vi behöver ha kontakt med affekterna/känslorna för att våra liv tillsammans med andra människor ska fungera tillfredsställande.

    Affekterna skapar motivation för vår egen vilja att komma till uttryck och motiverar oss att sträva åt ett visst håll. Att inte känna sina affekter är därför detsamma som att vara utan en inre kompass, att ha mindre kraft för att åstadkomma det man vill och önskar i livet.

    Att uppleva och uttrycka sina affekter innebär att reagera på ett djupt personligt och uppriktigt sätt. Man vet vad man vill i olika situationer och kan därmed påverka sin framtid. Detta innebär inte att man alltid får som man vill eller att man alltid bör agera utifrån varje känsla, men det innebär att man vet när en situation är eller inte är som man vill.

    Den inre kompassen fungerar som ett hjälpmedel att förstå sig själv och andra så att man kan navigera på ett klokt sätt mot den framtid man önskar.

  • Att hantera känslor kan vara en utmaning, men det finns många strategier som kan hjälpa dig att hantera dem bättre i stunden och på längre sikt. Här är några förslag:

    1. Djupandning: När du känner dig överväldigad av känslor kan djupandning hjälpa dig att lugna ner dig själv. Försök att andas in långsamt genom näsan och sedan andas ut genom munnen. Önskvärt är att utandningen är lite längre än inandningen.

    2. Sinnlig förankring: När känslorna är starka kan det kännas svårt att vara närvarande i kroppen eller i nuet. Försök att fokusera på dina sinnen genom att titta på något vackert, lyssna på lugn musik, beskriv för dig själv någon sak i ditt närområde i detalj, t ex vad som finns i din bokhylla.

    3. Mindfulness: Mindfulness är en teknik som kan hjälpa dig att bli mer medveten om dina tankar och känslor. Försök att fokusera på nuet och acceptera dina känslor utan att döma dem.

    4. Acceptera dina känslor: Att acceptera dina känslor kan hjälpa dig att hantera dem bättre. Försök att inte döma dig själv för dina känslor, utan istället försök att förstå varför du känner som du gör ¹.

    5. Utmana dina tankar: Ibland kan våra känslor vara baserade på felaktiga antaganden, automatiserade tankar eller så har de sina rötter i tidigare upplevelser. Tankar kan man utmana genom att fråga sig själv om de är verkligen sanna eller om det finns en annan möjlig alternativ förklaring.

    6. Psykoterapi: Om du har svårt att hantera dina känslor på egen hand, kan det vara nödvändigt att söka professionell hjälp. En psykoterapeut kan hjälpa dig att förstå vad de starka känslorna kommer ifrån samt hjälpa dig utveckla strategier för att hantera dina känslor och förbättra ditt välbefinnande.