
Psykodynamisk psykoterapi (PDT)
Psykodynamisk terapi är en form av psykoterapi som bygger på principer från psykoanalysen men som inte är lika intensiv.
Moderna psykodynamisk terapi syftar till att utforska och behandla psykiska problem genom att förstå de mer djupgående och ofta omedvetna processer som påverkar en persons tankar, känslor och beteenden.
I modern Pdt träffas patient och psykoterapeut kanske en gång i veckan och psykoterapeuten har en mer aktiv roll än en psykoanalytiker. Patientens livshistoria och uppväxt står i fokus för att reda ut grunden till psykiska symptom och för att kunna tolka livssituationen idag. Psykodynamisk terapi kan pågå antingen under en kortare period eller vara en mer långvarig behandling.
Här är några nyckelkomponenter i modern psykodynamisk terapi:
Omedvetna processer; Terapeuten hjälper klienten att utforska de tankar, känslor och motiv som kan vara dolda under ytan och som kan påverka beteende och välbefinnande. Detta inkluderar att undersöka tidigare erfarenheter och hur de potentiellt formar nuvarande reaktioner och relationer.
Överföring och motöverföring; I psykodynamisk terapi är man nyfiken på klientens relation till terapeuten som ytterligare en möjlighet att utforska mönster av överföring (klientens projektion av känslor på terapeuten) och motöverföring (terapeutens känslomässiga reaktioner på klienten).
Bearbetning av känslor; Terapeuten uppmuntrar klienten att uttrycka och utforska sina känslor inom terapin. Genom att göra detta kan klienten få insikt och lindring från tidigare känslomässiga konflikter.
Självinsikt och förändring; Målet är att öka klientens medvetenhet om sina tankemönster, beteenden och omedvetna processer. Genom att förstå sig själv bättre kan klienten göra medvetna val och förändra de beteenden som orsakar psykiskt lidande.
Långvarig terapi; Psykodynamisk terapi kan vara en längre terapiform som syftar till att utforska djupare problem och processer över tid. Detta kan vara särskilt användbart för mer komplexa psykiska problem.
Det är viktigt att notera att det finns olika skolor inom psykodynamisk terapi, inklusive Freudianska, Jungianska och Objektrelationsteorier, och att terapeuter anpassar sitt tillvägagångssätt beroende på klientens behov och mål. Psykodynamisk terapi är en terapiform som betonar insikter om sig själv samt bearbetar de underliggande orsakerna till psykiska problem för att uppnå personlig tillväxt och lindring.
Vanliga frågor om Psykodynamisk Terapi (FAQ)
-
Psykodynamisk psykoterapi är en form av psykoterapi som bygger på att människans psykiska problem har sitt ursprung i omedvetna konflikter och relationer, som ofta har formats under barndomen. Målet med psykodynamisk psykoterapi är att hjälpa klienten att få insikt i och bearbeta dessa konflikter och relationer, och därigenom minska symtomen och förbättra livskvaliteten. Psykodynamisk psykoterapi har sin grund i psykoanalysen, som utvecklades av Sigmund Freud, men har sedan dess utvecklats och förändrats i olika riktningar. Psykodynamisk psykoterapi kan ges till individer, par eller grupper, och kan vara kort- eller långvarig. Psykodynamisk psykoterapi har visat sig vara effektiv för flera olika psykiska problem, som ångest, depression, stress, sömnsvårigheter och missbruk.
-
Några skillnader mellan pdt och kbt är:
- Pdt är mer utforskande och fritt, medan kbt är mer manualstyrt och målinriktat.
- Pdt fokuserar mer på det förflutna och det omedvetna, medan kbt fokuserar mer på det nuvarande och det medvetna.
- Pdt tar oftast längre tid, men har mer långvariga effekter, medan kbt är oftast kortare, men kan ha snabbare effekter.
- Pdt kan hantera mer diffusa och komplexa problem, medan kbt hanterar mer avgränsade och specifika problem.
Det finns också likheter mellan pdt och kbt, till exempel:
- Båda är vetenskapligt grundade och utvärderade.
- Båda bygger på ett samarbete mellan terapeuten och klienten.
- Båda syftar till att öka klientens välbefinnande och livskvalitet.
-
Forskningen om psykodynamisk terapi har ökat under det senaste decenniet, och visar att den är lika effektiv som andra terapimetoder, och att patienter som får psykodynamisk terapi mår bättre än obehandlade patienter när det gäller de flesta tillstånd, som depression, ångest, stress, sömnsvårigheter och missbruk.
Det finns dock fortfarande för få studier för att kunna dra säkra slutsatser om psykodynamisk terapis effekter för vissa patientgrupper, som till exempel personer med fobier, panik, generaliserad ångest och tvångssyndrom. Det pågår flera studier som jämför psykodynamisk terapi med andra terapiformer, som kognitiv beteendeterapi (KBT), för just dessa tillstånd.
Sammanfattningsvis kan man säga att psykodynamisk terapi är en vetenskapligt grundad och utvärderad behandlingsmetod som kan hjälpa många människor med psykiska problem.
Det behövs fortfarande mer forskning för att kunna avgöra vilken form av psykodynamisk terapi som är mest lämplig för olika problem och personer.